Skottår – hur påverkas lön och ledighet?

<span id="hs_cos_wrapper_name" class="hs_cos_wrapper hs_cos_wrapper_meta_field hs_cos_wrapper_type_text" style="" data-hs-cos-general-type="meta_field" data-hs-cos-type="text" >Skottår – hur påverkas lön och ledighet?</span>

I år är det dags igen. Vår kortaste månad har en extradag och året blir därmed 366 dagar. Men hur påverkar detta jobbet, och är det något du som arbetsgivare behöver tänka på? Vi reder ut de arbetslivsmässiga effekterna av att det astronomiska året inte stämmer överens med kalenderåret.

Ett sätt att hålla årstiderna på plats. Det är egentligen precis vad skottåret är. Eftersom det astronomiska året, det vill säga den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen, är ungefär 365,25 dagar så måste det kompenseras på ett eller annat sätt för att inte årstiderna sakta men säkert ska förskjutas. Därför har man klämt in en extra dag vart fjärde år. Är du nyfiken på om, och i så fall hur, den extra dagen påverkar lönen och andra arbetsmässiga villkor? Här får du svaret!


  1. Eventuellt extra klirr för den timavlöande

    För den som är timavlönad kan den extra dagen, som i år infaller på en torsdag, vara välkommen. Skottdagen kan nämligen innebära mer pengar – om personen arbetar den dagen vill säga. För den som är månadsavlönad och schemalagd den 29:e är det dock en annan femma. Här blir det nämligen – snöpligt nog – en extra dags jobb men inget extra i lönekuvertet.

  2. Frånvaro påverkar lönen något mindre

    En annan sak som kan påverkas är avdraget på lön vid frånvaro. Det gör det om så kallad kalenderdagslön används. Vid kalenderdagslön delas månaden upp utifrån antalet dagar, och ju fler dagar en månad har, desto lägre avdrag för exempelvis sjukfrånvaro. Det här innebär alltså att en person som är sjuk en dag i februari när det är skottår får ett något lägre avdrag än om det är ett ”vanligt” år.

  3. Helgdagar tar ett extrasteg

    Skottdagen kan också påverka hur en del helgdagar och (rörliga) röda dagar hamnar. Exempelvis kan det inträffa att nationdaldagen infaller på en lördag eller söndag, så att de som jobbar raka veckor går miste om en ledig dag (om inte kollektivavtalet ger rätt till ledighet en annan dag). 2024 är detta dock inte aktuellt, då nationaldagen kommer att infalla på en torsdag. Totalt sett hamnar antalet arbetsdagar under 2024 på exakt samma siffra som under 2023, det vill säga 251 stycken.

  4. Lite mindre semester för dig som inte arbetat hela året

    Ledigheten då, kan den betalda semestern påverkas? Svaret är ja, men väldigt marginellt. För att få fullt betald semester ska du ha varit anställd hela semesteråret. En anställd som arbetar en del av året tjänar in semesterdagar enligt formeln [anställningsdagar * årssemester/antal dagar året har]. Detta innebär att de som varit anställda en del av året får något mindre semester ett skottår jämför med ett vanligt år.

Visste du det här om skottåret?

  • Ett år i den allmänna västerländska tideräkningen (gregorianska kalendern) är skottår om det är jämnt delbart med 4, utom vid sekelskiften; då är året endast skottår om det är jämnt delbart med 400.

  • Fram till och med 1999 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari

  • I äldre tider var skottdagen den enda dagen då kvinnorna fick fria till männen

  • Ordet skott betyder i det här sammanhanget ”något som skjutits in”

Skottår eller inte – vårt webbaserade lönesystem Flex HRM Payroll gör lönearbetet enkelt för dig! Kontakta oss om du vill veta mer!

Källor:
Arbetet.se
Kollega.se

Relaterade inlägg