Detta är flextid – och därför är det så populärt
Flextid har numera blivit en vanlig del av arbetslivet. Konceptet går ut helt enkelt ut på att de anställda (inom vissa ramar) själva kan bestämma när arbetsdagen börjar och slutar. Med andra ord kan du kan komma in lite senare, gå lite tidigare eller ta en längre lunch – så länge det fungerar för teamet och arbetsuppgifterna.
Många värdesätter den här typen av flexibilitet. Kanske vill du hinna med ett träningspass mitt på dagen, slippa stressa till ett tandläkarbesök eller bara få lite mer luft mellan jobbtimmarna och privatlivet – utan att behöva ansöka om ledighet.
Och det stannar inte där. Forskning visar att flexibel arbetstid också kan bidra till att minska stress och sjukfrånvaro. Med ett tydligt system för att hålla koll på arbetstimmarna behöver det heller inte uppstå några oklarheter eller missnöje kring vem som går tidigt eller kommer sent – allt jämnar ändå ut sig över tid.
Sist men inte minst: flextid är ett sätt att signalera att ni är en arbetsgivare som tror på det här med frihet och förtroende. Vinsten? Ni får ett försprång inte bara när det gäller att behålla medarbetare utan också få nya talanger att välja just er.
Flexramarna bestämmer hur lång sovmorgon du får ta
Lite extra trött på måndagsmorgonen? Eller redo att påbörja helgen lite i förtid? Även om modellerna för flextid kan variera något mellan arbetsplatser brukar det i regel finnas tydliga tidsintervall som bestämmer när du får börja på morgonen (exempelvis mellan 06.00 och 09.00), och när du får sluta på eftermiddagen (exempelvis mellan 15.00 och 18.00) – det man brukar kalla för flexramar.
Dessutom kan det finnas möjlighet att förlänga/förkorta lunchen med hjälp av flex (dock får du i regel inte ta kortare lunch än 30 minuter). Flexramarna kan också se olika ut för de olika veckodagarna. En avstämning görs i regel vid månadsslutet och ditt flexsaldo (alltså det antal timmar du tjänat in eller ”är skyldig”) förs då över till nästa månad.
Flexsaldot håller koll på plus- och minustimmarna
Varje månad görs en avstämning där antalet flextimmar summeras. De timmar man har jobbat extra eller ligger efter med förs över till nästa månad som ett saldo.
Vanligtvis finns det tydliga gränser för hur många timmar du som anställd får ha på plussaldot respektive minussaldot. Dessa ramar regleras ofta i företagets lokala arbetstidsavtal, i vissa fall som en del av ett kollektivavtal, eller i interna personalhandböcker och policydokument. Om du överstiger dessa kan timmarna antingen strykas eller regleras på lönen, beroende på vad som är överenskommet.
Flextid och övertid – vad är skillnaden?
En mycket viktig fråga – låt oss reda ut begreppen! Flextid bygger på ett frivilligt val för den anställde att anpassa sina arbetstider. Övertid däremot handlar om att något oförutsett har inträffat som gör att en arbetsuppgift måste utföras efter ordinarie arbetstid – och ska som regel vara beordrat av arbetsgivaren i förväg. Viktigt att komma ihåg är också att arbetsgivaren aldrig kan tvinga någon att använda flextid för att ersätta övertid.
Ropen skalla – flextid åt alla...., eller? Så här säger regelverket
Att flextid är hett eftertraktat är alltså inte konstigt. Men vad säger lagen – är flextid en rättighet för alla? Kort svar: nej! Det finns inget lagstadgat krav på att arbetsgivare måste erbjuda flextid, och vanligtvis finns det heller inga bestämmelser om detta i de centrala kollektivavtalen.
Med andra ord: det är ni som arbetsgivare som avgör om flextid ska erbjudas – och i så fall på vilka villkor. Dessa villkor finns ofta nedskrivna i ett lokalt arbetstidsavtal eller i företagets personalpolicy. För att skapa tydlighet och undvika missförstånd är det A och O att reglerna också tydligt kommuniceras till alla medarbetare.
Till sist: som vi tidigare varit inne på måste flextiden funka med verksamhetens behov. Det innebär att inom vård och omsorg, vissa serviceyrken, räddningstjänst och liknande där det krävs bemanning under hela arbetspasset, ja där skulle flextid inte vara praktiskt genomförbart. I dessa fall kan det istället finnas andra former av arbetstidsförmåner, såsom flexibel årsarbetstid och/eller individuell schemaplanering.
Läs mer: Tidrapportering – mer än ett nödvändigt ont
Frihet utan friktion – vinsterna med ett smart tidrapporteringssystem
Men med flextid måste ju alla hålla stenkoll på hur de jobbar – hela tiden? Hur löser man det? Exakt – en förutsättning för att det hela ska funka är ju faktiskt att alla håller reda på sina timmar och minuter. Men faktum är att det inte behöver vara svårt alls – bara ni har rätt verktyg till hands. Med digital tidrapportering har både chef och medarbetare stenkoll på hur många timmar som har jobbats, hur mycket flex som tagits ut och hur mycket som har tjänats in månad för månad.
Och ja, visst kan ni skriva in era tider på lösa papper eller hemmasnickrade Excelark, men den stora risken blir då att tidrapporteringen släpar efter – och vips så har du glömt bort när det var du hade det där tandläkarbesöket och hur länge du var borta.
Då är det så mycket enklare och smidigare med ett modernt tidsystem, där du checkar in och ut allteftersom du kommer och går – vare sig det sker på jobbdatorn, i en app i mobilen eller på en touchskärm i korridoren. Minimalt med krångel och maximalt med kontroll!
Läs mer: Välja tidrapporteringssystem – våra bästa tips
Full koll på flextiden med Flex HRM Time
Redo för en smidigare arbetsdag? I Flex HRM Time har vi gjort det så smidigt det bara går att hålla koll på flextiden – och allt annat som hör arbetstid och frånvaro till. Kanske det bästa av allt? Du rapporterar exakt var- och närsomhelst – via dator, app eller tidterminal.
Nyfiken? Kontakta oss, så berättar vi mer!
