Så funkar CSRD – 6 frågor och svar om det nya hållbarhetsdirektivet

Från koldioxidutsläpp till jämlikhet och arbetsvillkor – med CSRD skärps kraven för hur företag redovisar sin påverkan på människor och miljö. Men vad innebär det nya hållbarhetsdirektivet i praktiken? Vilka företag berörs? Och vad är HR:s roll i det hela? Här får du svar!

Grönt, klimatsmart och cirkulärt. Etiska leveranskedjor och schyssta arbetsvillkor. Aldrig tidigare har det pratats så mycket hållbarhet som just nu. Tycker du (som många andra) att det känns snårigt att navigera i en djungel av förkortningar och begrepp? Funderar du över vad ditt företag kommer behöva rapportera, och när? I denna artikel ska vi göra vårt bästa för att räta ut dina frågetecken kring hållbarhetsrapportering med fokus på det nya direktivet CSRD.

Vad är CSRD?

Låt oss börja i rätt ände, vad betyder CSRD? Jo, CSRD är förkortningen för Corporate Sustainability Reporting Directive (eller på svenska Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) och innebär strängare krav på hur företag redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan. Direktivet ersätter det tidigare ramverket för hållbarhetsrapportering som vi har haft sedan 2014 och är en del av den så kallade gröna given med målet att EU ska bli klimatneutralt till år 2050.

Den 29 maj 2024 röstade Riksdagen igenom nya regler om hållbarhetsrapportering som implementerar CSRD i svensk lag. Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2024.

Vad är syftet med de nya reglerna?

Som att jämföra äpplen med päron. Så skulle man kunna beskriva problemet med den hållbarhetsrapportering som sker idag, något som EU nu alltså vill komma till rätta med. Hittills har det nämligen saknats en standardiserad mall för vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, med resultatet att företagen i princip själva kunnat välja vad som ska vara med (och inte vara med).

Med CSRD däremot är tanken att alla företag ska mäta och presentera samma nyckeltal på ett mer enhetligt sätt (även om kraven kommer att skilja sig något åt mellan olika branscher). Genom att hålla isär äpplen och päron blir det lättare för investerare, kunder och allmänheten att jämföra hur olika företag levererar på hållbarhetsfronten.

Måste alla företag rapportera enligt CSRD?

Nej, kraven gäller inte alla företag, men betydligt fler än tidigare. Till skillnad från det tidigare ramverket NFRD, som främst omfattade de största företagen, kommer CSRD även att inkludera fler medelstora bolag baserat på storlek och omsättning. 

Dessa tidsgränser gäller:

• Stora företag av allmänt intresse (över 500 anställda)
  Dessa företag var redan skyldiga att rapportera enligt det tidigare regelverket NFRD. De ska nu börja tillämpa CSRD från det räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2024. För företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att första rapporteringen sker 2026 för räkenskapsåret 2025.

• Övriga stora företag
  Företag som uppfyller minst två av tre kriterier (över 250 anställda, balansomslutning över 280 miljoner kronor eller nettoomsättning över 550 miljoner kronor) omfattas av CSRD från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare. De rapporterar alltså första gången under 2026.

• Små och medelstora börsnoterade företag
  Dessa omfattas från räkenskapsår som inleds 1 januari 2026, med första rapportering 2027. Det finns möjlighet att skjuta upp rapporteringen i upp till två år, vilket innebär att de senast måste börja rapportera 2029.

Vad är det som ska rapporteras?

Klimat och miljö – det är antagligen vad de flesta först associerar till när ordet hållbarhet kommer på tal. Samtidigt är du kanske någorlunda bekant med begreppet ESG – en förkortning som vittnar om att hållbarhet är en betydligt större sak än så. Begreppet ESG står alltså för Environmental, Social and Governance (eller på svenska Miljö, Socialt ansvar och Bolagsstyrning). Det också dessa tre områden som står i fokus för CSRD-rapporteringen, så låt oss ta en närmare titt på vart och ett av dem:

• Miljö: Här ryms bland annat klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser samt biologisk mångfald.
  
  
• Socialt ansvar: Detta innefattar bland annat jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter, jämlikhet och arbetsförhållanden i alla led av bolagets verksamhet.
  
  
• Bolagsstyrning: Här ryms frågor kring exempelvis styrelsens roll och sammansättning, arbete mot korruption och mutor, hur regelverk efterlevs och så kallad due diligence, det vill säga processen att granska ett bolag i samband med ett förvärv.

Vilka är de största förändringarna i CSRD?

Att tuffare spelregler för företagets hållbarhetsarbete väntar är alltså tydligt – men vad exakt är det som är nytt i CSRD? Här är de viktigaste punkterna att ha koll på:

• Omfattar fler företag. Tidigare var rapporteringen ofta frivillig men med CSRD blir den obligatorisk för ett större antal företag.
  
  
• Ny gemensam standard. Rapporteringen ska följa något som kallas European Sustainability Reporting Standards, eller ESRS. Detta är en ny gemensam rapporteringsstandard och skulle kunna beskrivas som själva ryggraden i företagets hållbarhetsrapport.
  
  
• Dubbel väsentlighetsanalys – att se på hållbarhet från två håll. Framöver måste företag analysera sin hållbarhetspåverkan utifrån två olika perspektiv: dels hur företagets verksamhet påverkar människor och planet, dels hur det som sker med planeten (exempelvis klimatförändringar) påverkar företaget.
  
  
• Hårdare granskning. Företagets hållbarhetsrapport ska granskas av en revisor eller annan extern granskare för att säkra en god kvalitetskontroll.
  
  
• Årsredovisning + hållbarhetsrapportering = sant. För att ytterligare öka transparensen blir hållbarhetsrapporten nu en integrerad del i årsredovisningen. Dessutom ska den tillhandahållas i ett digitalt format.

Läs mer: Nyhet i Flex HRM Travel och Expense: Förenkla hållbarhetsrapporteringen av tjänsteresor.

Vad innebär det här för HR?

Så, hur kommer HR in i bilden, undrar kanske du? Jo, som vi tidigare har varit inne på ställer CSRD nya krav på företag att rapportera inte bara om miljö- och klimatfrågor utan även om hur de hanterar mänskliga resurser.

För HR innebär det ett större ansvar för att samla in och rapportera viktiga nyckeltal kopplade till:

• Mångfald och inkludering, till exempel könsfördelning, åldersstruktur och representation av olika grupper
• Löneskillnader mellan könen
• Arbetsförhållanden, såsom anställningsformer, lönenivåer och arbetsmiljörisker
• Medarbetarnöjdhet, baserat på engagemangsmätningar och trivselundersökningar
• Sjukfrånvaro, inklusive kort- och långtidssjukskrivningar
• Personalomsättning, både frivillig och ofrivillig
• Föräldraledighet och familjerelaterad ledighet
• Kompetensutveckling, såsom utbildningsinsatser och möjligheter till karriärutveckling

Med detta sagt kommer det också vara viktigare än någonsin för arbetsgivare att bygga upp effektiva rutiner och verktyg för att samla in data och sammanställa nyckeltal kopplade till personalen.

Underlätta hållbarhetsrapporteringen med Flex HRM

Vill du och ditt team få bättre flyt på hållbarhetsarbetet? Med Flex HRM får du verktygen som hjälper dig att hålla koll på allt från utsläpp från tjänsteresor till lönenivåer, sjukfrånvaro och personalomsättning – allt samlat på ett ställe. Du får tydliga dashboards, smidig rapportering och statistik som hjälper er att fatta smartare och mer hållbara beslut – för både människa och miljö.

Och det stannar inte där – vi fortsätter att fylla på systemet med både nya funktioner och smidiga integrationer, så att du alltid har de verktyg du behöver för att ligga steget före i hållbarhetsarbetet!

Nyfiken? Hör av dig så berättar vi mer!

Lost i hållbarhetslingot? Här kommer en liten ordlista till din hjälp. 

ESG (Environmental, Social and Governance)
En uppsättning riktlinjer indelade i huvudområdena miljö, socialt ansvar och bolagstyrning. Ingen lagstiftning utan snarare ett paraplybegrepp för företags hållbarhetsinsatser. 

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
Ett nytt EU-direktiv som kräver att företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett mer standardiserat sätt. Syftet är att öka transparensen och jämförbarheten mellan företags hållbarhetsrapportering. 

ESRS (Environmental, Social, and Governance Reporting Standards)
En ny gemensam standard kopplad till CSRD med detaljerade regler för hur hållbarhetsrapporteringen ska gå till. 

Dubbel väsentlighetsanalys
En metod för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för ett företag. Den väger in både hur företaget påverkar omvärlden (exempelvis miljö och samhälle) och hur hållbarhetsfaktorer påverkar företagets ekonomi och affärsmodell. Detta är en central del av CSRD och styr vilka hållbarhetsaspekter företaget måste redovisa.