Nyhetsrum

Skottår – hur påverkas lön och ledighet?

I år är det dags igen. Vår kortaste månad har en extradag och året blir därmed 366 dagar. Men påverkar det dig som anställd? Är det något arbetsgivaren behöver tänka på? Vi reder ut de arbetslivsmässiga effekterna av att det astronomiska året inte stämmer överens med kalenderåret.

Ett sätt att hålla årstiderna på plats. Det är egentligen precis vad skottåret är. Eftersom det astronomiska året, dvs. den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen, är ungefär 365,25 dagar så måste det kompenseras på ett eller annat sätt för att inte årstiderna sakta men säkert ska förskjutas. Därför har man klämt in en extra dag vart fjärde år. Vi var nyfikna på om, och i så fall hur, den extra dagen påverkar lönen och andra arbetsmässiga villkor. Här nedan kan du ta del av vad vi kom fram till.

1. Eventuellt extra klirr för den timavlönade
   För den som är timavlönad kan den extra dagen vara välkommen. Skottdagen kan nämligen innebära mer pengar – om personen arbetar den dagen vill säga. I år infaller den 29 februari dessutom på en söndag, så den som har Ob-tillägg och är schemalagd denna dag får lite mer i kassan. Är du däremot månadsavlönad och schemalagd att arbeta på skottdagen så får du inte något för att du jobbar en extra dag i februari. Det är ju dock inte säkert att du jobbar en extra dag bara för att det är skottår, det beror på hur helgerna ligger och hur ditt schema ser ut.
2. Frånvaro påverkar lönen något mindre
   En annan sak som kan påverkas är avdraget på lön vid frånvaro. Det gör det om så kallad kalenderdagslön används. Vid kalenderdagslön delas månaden upp utifrån antalet dagar, och ju fler dagar en månad har, desto lägre avdrag för exempelvis sjukfrånvaro. Det här innebär alltså att en person som är sjuk en dag i februari när det är skottår får ett något lägre avdrag än om det är ett ”vanligt” år.
3. Helgdagar tar ett extrasteg
   Skottdagen påverkar också hur en del helgdagar och röda dagar hamnar. Om det inte hade varit skottår hade julafton varit på en onsdag i år till exempel. Istället kommer den infalla på en torsdag, vilket för de flesta yrkesverksamma inte är lika fördelaktigt ur ett ledighetsperspektiv. Nationaldagen hamnar i år på en lördag, så där går de som jobbar rak vecka miste om en extra ledig dag. Enligt en del kollektivavtal kan man dock ha rätt att ta ut den ledigheten en annan dag.
4. Lite mindre semester för dig som inte arbetat hela året
   Ledigheten då, kan den betalda semestern påverkas? Svaret är ja, men väldigt marginellt. För att få fullt betald semester ska du ha varit anställd hela semesteråret. En anställd som arbetar en del av året tjänar in semesterdagar enligt formeln [anställningsdagar * årssemester/antal dagar året har]. Detta innebär att de som varit anställda en del av året får något mindre semester ett skottår jämför med ett vanligt år.

Visste du det här om skottåret?

• Ett år i den allmänna västerländska tideräkningen (gregorianska kalendern) är skottår om det är jämnt delbart med 4, utom vid sekelskiften; då är året endast skottår om det är jämnt delbart med 400.
• Fram till och med 1999 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari
• I äldre tider var skottdagen den enda dagen då kvinnorna fick fria till männen
• Ordet skott betyder i det här sammanhanget ”något som skjutits in”

Oavsett skottår eller inte – HRM Payroll gör lönearbetet enkelt för dig! Här kan du läsa mer om vårt lönesystem.

Källor:
Arbetet.se
kollega.se